Sogneprester i Hede prestegjeld - Sideversjonshistorikk

Dag T. Hoelseth på 24. okt. 2021 kl. 20:17

2021-10-24T20:17:47Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 24. okt. 2021 kl. 20:17
Linje 1:		Linje 1:
	~~== Sogneprester~~ i Hede prestegjeld. ==		Dette er en oversikt over '''sogneprester i Hede (Heide) prestegjeld.

	Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i [[Herjedalen]] frem til 1645.		Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i [[Herjedalen]] frem til 1645.
Linje 68:		Linje 68:
	== Referanser ==		== Referanser ==
	{{Referanser\|2}}		{{Referanser\|2}}

			==Se også==
			* [[Norsk prestehistorie – Jemtland prosti 1570–1645]]

			[[Kategori:Norsk prestehistorie]]

Dag T. Hoelseth: /* Referanser */

2021-10-24T20:12:00Z

Referanser

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 24. okt. 2021 kl. 20:12
Linje 67:		Linje 67:

	== Referanser ==		== Referanser ==
	~~<references/>~~		{{Referanser\|2}}

Dag T. Hoelseth på 20. jan. 2014 kl. 22:35

2014-01-20T22:35:31Z

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 20. jan. 2014 kl. 22:35
Linje 62:		Linje 62:
	:Sogneprest i Hede 1642-1652.		:Sogneprest i Hede 1642-1652.

	:Om opphavet til Olav Jonssønn [[Blix]], foreligger det flere, og til dels motstridende opplysninger. Tunæus oppgir at han var født i Skogn i Trondhjems len, og Burmann oppgir, dog uten referanse, at han var født i Offerdal i Jemtland.<ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> Olav Jonssønn Blix var kapellan i Offerdal i Jemtland i 1622, deretter nevnes han som kapellan i Skogn i Nord-Trøndelag i årene 1632-1641. <ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> <ref> Svein Tore Dahl: Geistligheten i Nord-Norge og Midt-Norge i tiden 1536-1700 (2000), side 97.</ref> Grønli viser også til Tunæus sin referanse om at han skal ha studert i Danmark, og peker på to mulige kandidater ved universitetet i København som kan ha vært lik Olav Jonssønn Blix, navnlig: Olaus Jonæ Iemptlandus, som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1616, eller Olaus Ion. Iemtus som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1618.<ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), ~~side~~ 202/203 </ref> Han var gift med Ingrid Andersdatter, en datter av den forrige sp. i Hede.<ref>Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933) side 81. [http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf] Saken i domboken bekrefter at hun het Ingrid Andersdatter, men gir ingen opplysning om at hun vitterlig var datter av den forrige sognepresten i Hede.</ref> Noen opplysninger om han og hans etterslekt, fremkommer hos Bygden.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>. Olav Jonssønn og kona Ingrid Andersdatter hadde følgende barn: 1) [[Hans Olssønn Blix]]. og 2) Maria Olsdatter Blix , g.m. Petrus Joh. Fræstadius, sp. i Hede 1652-1666, II.g.m. Henrik Olssønn Drake, sp i Hede 1667-1704.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202/203 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>		:Om opphavet til Olav Jonssønn [[Blix]], foreligger det flere, og til dels motstridende opplysninger. Tunæus oppgir at han var født i Skogn i Trondhjems len, og Burmann oppgir, dog uten referanse, at han var født i Offerdal i Jemtland.<ref>[[Oddvar Grønli]]: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> Olav Jonssønn Blix var kapellan i Offerdal i Jemtland i 1622, deretter nevnes han som kapellan i Skogn i Nord-Trøndelag i årene 1632-1641. <ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> <ref> Svein Tore Dahl: Geistligheten i Nord-Norge og Midt-Norge i tiden 1536-1700 (2000), side 97.</ref> [[Oddvar Grønli\|Grønli]] viser også til Tunæus sin referanse om at han skal ha studert i Danmark, og peker på to mulige kandidater ved universitetet i København som kan ha vært lik Olav Jonssønn Blix, navnlig: Olaus Jonæ Iemptlandus, som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1616, eller Olaus Ion. Iemtus som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1618.<ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), s. 202/203.</ref> Han var gift med Ingrid Andersdatter, en datter av den forrige sp. i Hede.<ref>Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933) side 81. [http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf] Saken i domboken bekrefter at hun het Ingrid Andersdatter, men gir ingen opplysning om at hun vitterlig var datter av den forrige sognepresten i Hede.</ref> Noen opplysninger om han og hans etterslekt, fremkommer hos Bygden.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>. Olav Jonssønn og kona Ingrid Andersdatter hadde følgende barn: 1) [[Hans Olssønn Blix]]. og 2) Maria Olsdatter Blix , g.m. Petrus Joh. Fræstadius, sp. i Hede 1652-1666, II.g.m. Henrik Olssønn Drake, sp i Hede 1667-1704.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202/203 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>





	----		----

	== Referanser ==		== Referanser ==

	<references/>		<references/>

Jms: /* Sogneprester i Hede prestegjeld. */

2012-11-20T23:44:11Z

Sogneprester i Hede prestegjeld.

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 20. nov. 2012 kl. 23:44
Linje 9:		Linje 9:
	:Var kappelan i Sveg før han kom til Hede. Nevnes som kapellan i Sveg i 1480.<ref> D.N.18, nr. 106 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=15444&s=n&str= </ref> Han er vel identisk med den Hr. Jan som i 1507 bevitner en gårdshandel i Tennes i Herjedalen.<ref> Dateringen for dette diplomet er imidlertid ikke uproblematisk: D.N.14, nr 221 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12103&s=n&str= </ref> Han nevnes som Jogan Jonson i et diplom som heller ikke er sikkert tidfestet, men som må være fra perioden 1505-1511.<ref> D.N.14, nr. 239		:Var kappelan i Sveg før han kom til Hede. Nevnes som kapellan i Sveg i 1480.<ref> D.N.18, nr. 106 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=15444&s=n&str= </ref> Han er vel identisk med den Hr. Jan som i 1507 bevitner en gårdshandel i Tennes i Herjedalen.<ref> Dateringen for dette diplomet er imidlertid ikke uproblematisk: D.N.14, nr 221 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12103&s=n&str= </ref> Han nevnes som Jogan Jonson i et diplom som heller ikke er sikkert tidfestet, men som må være fra perioden 1505-1511.<ref> D.N.14, nr. 239
	http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12121&s=n&str= </ref>		http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12121&s=n&str= </ref>
	:Et forbehold må derfor taes i forhold til når han nevnes første gang som sogneprest i Hede		:Et forbehold må derfor taes i forhold til ''når'' han nevnes første gang som sogneprest i Hede.

	*(?)'''Martinus'''		*(?)'''Martinus'''

Jms: /* Sogneprester i Hede prestegjeld. */

2012-11-20T23:42:49Z

Sogneprester i Hede prestegjeld.

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 20. nov. 2012 kl. 23:42
Linje 2:		Linje 2:

	Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i [[Herjedalen]] frem til 1645.		Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i [[Herjedalen]] frem til 1645.


	*'''Johan Jonssønn'''		*'''Johan Jonssønn'''
Linje 11:		Linje 10:
	http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12121&s=n&str= </ref>		http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12121&s=n&str= </ref>
	:Et forbehold må derfor taes i forhold til når han nevnes første gang som sogneprest i Hede		:Et forbehold må derfor taes i forhold til når han nevnes første gang som sogneprest i Hede


	*(?)'''Martinus'''		*(?)'''Martinus'''

	:Nevnes uten årtall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>		:Nevnes uten årtall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>


	*(?)'''Jonas'''		*(?)'''Jonas'''

	:Nevnes uten årstall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>		:Nevnes uten årstall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>


	*'''Mogens Jonssønn'''		*'''Mogens Jonssønn'''
Linje 27:		Linje 23:

	:Nevnes dette året av Tunæus, og med henvisning til ”..ett permebref, som på Tunæi tid fanns hos bonden Sven Knutson på Hede….” <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>		:Nevnes dette året av Tunæus, og med henvisning til ”..ett permebref, som på Tunæi tid fanns hos bonden Sven Knutson på Hede….” <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>


	*(?)'''Olav(Olaus)'''		*(?)'''Olav(Olaus)'''

	:Nevnes av Tunæus her som sp, men uten årstall og kildehenvisning. <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 Enligt traditionen lär han ha haft »profetisk anda». Med hänsyftning på den påbörjade grufdriften vid Åreskutan skall han yttrat: »När grå kon kalfvar, så blir mycken dyr tid». Sista söndagen han förrättade gudstjänst och begrafning hade han andäktigt bedt Gud vara honom nådelig, som härnäst afled i församlingen, och innan nästa söndag var han död. (T.) [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>		:Nevnes av Tunæus her som sp, men uten årstall og kildehenvisning. <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 Enligt traditionen lär han ha haft »profetisk anda». Med hänsyftning på den påbörjade grufdriften vid Åreskutan skall han yttrat: »När grå kon kalfvar, så blir mycken dyr tid». Sista söndagen han förrättade gudstjänst och begrafning hade han andäktigt bedt Gud vara honom nådelig, som härnäst afled i församlingen, och innan nästa söndag var han död. (T.) [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>


	*'''Peder Anderssønn'''		*'''Peder Anderssønn'''
Linje 52:		Linje 46:
	Petrejus, som i samma bref erhåller sin afsättningsdom. (Norske registraturer		Petrejus, som i samma bref erhåller sin afsättningsdom. (Norske registraturer
	4 s. 494.) Se vidare Ragunda. Digital versjon: [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref> Han nevnes i diplom fra Hede i 1602.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 82.</ref> Peder Anderssønn undertegner fullmakten til hyllingen av prins Kristian i Oslo i 1610.<ref> Aktstykker til de norske stændermøders historie 1548-1661 bind I, side 128 (1910/1917).</ref> Han tok i 1613 over som sogneprest i Ragund etter den ”foræderske” Hr. Severin Petrejus i Ragund. Det fremkommer også at Hr. Peder hadde måtte flykte fra svenskene i 1611, og hadde rømt til Trondheim med sin kone og barn.<ref> NRR IV, side 494/495. [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg4&sideid=249&innhaldid=2&storleik= ] </ref> E.Modin kaller han Peter Tunæi Krøn.<ref> E. Modin side 139 (1911 utg) </ref>		4 s. 494.) Se vidare Ragunda. Digital versjon: [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref> Han nevnes i diplom fra Hede i 1602.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 82.</ref> Peder Anderssønn undertegner fullmakten til hyllingen av prins Kristian i Oslo i 1610.<ref> Aktstykker til de norske stændermøders historie 1548-1661 bind I, side 128 (1910/1917).</ref> Han tok i 1613 over som sogneprest i Ragund etter den ”foræderske” Hr. Severin Petrejus i Ragund. Det fremkommer også at Hr. Peder hadde måtte flykte fra svenskene i 1611, og hadde rømt til Trondheim med sin kone og barn.<ref> NRR IV, side 494/495. [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg4&sideid=249&innhaldid=2&storleik= ] </ref> E.Modin kaller han Peter Tunæi Krøn.<ref> E. Modin side 139 (1911 utg) </ref>


	*'''Anders Olssønn'''		*'''Anders Olssønn'''
Linje 62:		Linje 55:
	eller däremot svarande spannmål, allt efter pastoratens storlek. Dessa bidrag, den s. k. Hedehjälpen, grundar sig närmast på ett bref af kon. Christian IV 19 febr. 1633, ställdt till landsherren Olof Parsberg och biskopen i Trondhjem, hvilket här nedan aftryckes. Sålunda uppbar herr Anders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ½ daler årl. och af de mindre		eller däremot svarande spannmål, allt efter pastoratens storlek. Dessa bidrag, den s. k. Hedehjälpen, grundar sig närmast på ett bref af kon. Christian IV 19 febr. 1633, ställdt till landsherren Olof Parsberg och biskopen i Trondhjem, hvilket här nedan aftryckes. Sålunda uppbar herr Anders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ½ daler årl. och af de mindre
	kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård Väster Backe i Vemdalen.En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.</ref>		kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård Väster Backe i Vemdalen.En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.</ref>


	*'''Olav Jonssønn Blix'''		*'''Olav Jonssønn Blix'''

Jms: /* Sogneprester i Hede prestegjeld. */

2012-11-20T23:41:49Z

Sogneprester i Hede prestegjeld.

← Eldre sideversjon		Sideversjonen fra 20. nov. 2012 kl. 23:41
Linje 59:		Linje 59:

	:Han nevnes første gangen som sogneprest i Hede i 1617.<ref> Brevet fra 1617, og to andre, fra 1623 og 1630 fantes i sin tid hos Per Engelbregtson i Funesdalen. Opplysningen fremkommer hos Oddvar Grønli:Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 . Grønli har her henvisning til Hans Jonsson Tunæis prestekrønike.</ref> Anders nevnes ellers som sogneprest i Hede i 1623,<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 120.</ref> i 1633, <ref> NRR VI, side 482 [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg6&sideid=243&innhaldid=2&storleik=]		:Han nevnes første gangen som sogneprest i Hede i 1617.<ref> Brevet fra 1617, og to andre, fra 1623 og 1630 fantes i sin tid hos Per Engelbregtson i Funesdalen. Opplysningen fremkommer hos Oddvar Grønli:Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 . Grønli har her henvisning til Hans Jonsson Tunæis prestekrønike.</ref> Anders nevnes ellers som sogneprest i Hede i 1623,<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 120.</ref> i 1633, <ref> NRR VI, side 482 [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg6&sideid=243&innhaldid=2&storleik=]
	</ref> og i 1635.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 45, i en påskrift på et brev fra 1579.</ref> I 1627 nevnes han i domboken, da noen bønder i Lit i Jemtland hadde nektet han skyss.<ref> Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933).</ref> Han eide en part i Fyraas i Hammerdal i 1624.<ref> Oddvar Grønli Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 med henvisning til Odelsjordeboka for Jemtland 1624.</ref> Kan hende er det hans enke, som omtales i et svensk brev i 1644, som presteenken på Hede, Hustru Else.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 145.</ref> Bygden opplyser ellers noe om de vanskelige forhold som Anders Olssønn kom til i Hede, etter at bygda og kirken var avbrent av svenskene i 1611, samt oppgir at Anders Olssønn brukte en gård i Vemdal, Vestre Bakke, og at han hadde en datter, Ingrid, som ble gift med den neste sp i Hede, ''Olav Jonssønn Blix''.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side ~~320~~ [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] Anders Olsson (1617-42), troligen den första khden, som hitkommit efter Baltzarfejden. Sedan den gamla kyrkan med sina bastanta murar blifvit åter i ståndsatt efter branden, var det dock genom socknen förhärjande för sockneprästen hardt när omöjligt att lefva på gällets försvagade inkomster. Vi se af bevarade räkenskaper att samtliga kyrkor i Jämtland och Härjedalen (med undantag af Öfverhogdal) bidragit att åt denne och de följande kherdarna i Hede utgifva vissa belopp i penningar		</ref> og i 1635.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 45, i en påskrift på et brev fra 1579.</ref> I 1627 nevnes han i domboken, da noen bønder i Lit i Jemtland hadde nektet han skyss.<ref> Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933).</ref> Han eide en part i Fyraas i Hammerdal i 1624.<ref> Oddvar Grønli Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 med henvisning til Odelsjordeboka for Jemtland 1624.</ref> Kan hende er det hans enke, som omtales i et svensk brev i 1644, som presteenken på Hede, Hustru Else.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 145.</ref> Bygden opplyser ellers noe om de vanskelige forhold som Anders Olssønn kom til i Hede, etter at bygda og kirken var avbrent av svenskene i 1611, samt oppgir at Anders Olssønn brukte en gård i Vemdal, Vestre Bakke, og at han hadde en datter, Ingrid, som ble gift med den neste sp i Hede, ''Olav Jonssønn Blix''.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] Anders Olsson (1617-42), troligen den första khden, som hitkommit efter Baltzarfejden. Sedan den gamla kyrkan med sina bastanta murar blifvit åter i ståndsatt efter branden, var det dock genom socknen förhärjande för sockneprästen hardt när omöjligt att lefva på gällets försvagade inkomster. Vi se af bevarade räkenskaper att samtliga kyrkor i Jämtland och Härjedalen (med undantag af Öfverhogdal) bidragit att åt denne och de följande kherdarna i Hede utgifva vissa belopp i penningar
	eller däremot svarande spannmål, allt efter pastoratens storlek. Dessa bidrag, den s. k. Hedehjälpen, grundar sig närmast på ett bref af kon. Christian IV 19 febr. 1633, ställdt till landsherren Olof Parsberg och biskopen i Trondhjem, hvilket här nedan aftryckes. Sålunda uppbar herr Anders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ½ daler årl. och af de mindre		eller däremot svarande spannmål, allt efter pastoratens storlek. Dessa bidrag, den s. k. Hedehjälpen, grundar sig närmast på ett bref af kon. Christian IV 19 febr. 1633, ställdt till landsherren Olof Parsberg och biskopen i Trondhjem, hvilket här nedan aftryckes. Sålunda uppbar herr Anders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ½ daler årl. och af de mindre
	kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård Väster Backe i Vemdalen.En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.</ref>		kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård Väster Backe i Vemdalen.En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.</ref>


			*'''Olav Jonssønn Blix'''
			:Kjent –1622-1652-
			:Kapellan i Offerdal –1622-
			:Kapellan i Skogn 1632-1641.
			:Sogneprest i Hede 1642-1652.

			:Om opphavet til Olav Jonssønn [[Blix]], foreligger det flere, og til dels motstridende opplysninger. Tunæus oppgir at han var født i Skogn i Trondhjems len, og Burmann oppgir, dog uten referanse, at han var født i Offerdal i Jemtland.<ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> Olav Jonssønn Blix var kapellan i Offerdal i Jemtland i 1622, deretter nevnes han som kapellan i Skogn i Nord-Trøndelag i årene 1632-1641. <ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> <ref> Svein Tore Dahl: Geistligheten i Nord-Norge og Midt-Norge i tiden 1536-1700 (2000), side 97.</ref> Grønli viser også til Tunæus sin referanse om at han skal ha studert i Danmark, og peker på to mulige kandidater ved universitetet i København som kan ha vært lik Olav Jonssønn Blix, navnlig: Olaus Jonæ Iemptlandus, som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1616, eller Olaus Ion. Iemtus som ble innskrevet ved Københavns universitet i 1618.<ref> Oddvar Grønli: Til prestesoga fra Jemtland og Herjedalen, NST 10, (1945), side 202/203 </ref> Han var gift med Ingrid Andersdatter, en datter av den forrige sp. i Hede.<ref>Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933) side 81. [http://www.fornskrift.se/pdf/jlfs3.pdf] Saken i domboken bekrefter at hun het Ingrid Andersdatter, men gir ingen opplysning om at hun vitterlig var datter av den forrige sognepresten i Hede.</ref> Noen opplysninger om han og hans etterslekt, fremkommer hos Bygden.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>. Olav Jonssønn og kona Ingrid Andersdatter hadde følgende barn: 1) [[Hans Olssønn Blix]]. og 2) Maria Olsdatter Blix , g.m. Petrus Joh. Fræstadius, sp. i Hede 1652-1666, II.g.m. Henrik Olssønn Drake, sp i Hede 1667-1704.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 202/203 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>

Jms: Ny side: == Sogneprester i Hede prestegjeld. == Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i Herjedalen frem til 1645. *'''Johan Jonssønn''' :Kjent –1480-1511- :Sogneprest i Hede …

2012-11-20T22:48:56Z

Ny side: == Sogneprester i Hede prestegjeld. == Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i Herjedalen frem til 1645. *'''Johan Jonssønn''' :Kjent –1480-1511- :Sogneprest i Hede …

Ny side

== Sogneprester i Hede prestegjeld. ==

Oversikten omfatter sogneprester i Hede prestegjeld i [[Herjedalen]] frem til 1645.

*'''Johan Jonssønn'''
:Kjent –1480-1511-
:Sogneprest i Hede – (?)1505-1511-

:Var kappelan i Sveg før han kom til Hede. Nevnes som kapellan i Sveg i 1480.<ref> D.N.18, nr. 106 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=15444&s=n&str= </ref> Han er vel identisk med den Hr. Jan som i 1507 bevitner en gårdshandel i Tennes i Herjedalen.<ref> Dateringen for dette diplomet er imidlertid ikke uproblematisk: D.N.14, nr 221 http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12103&s=n&str= </ref> Han nevnes som Jogan Jonson i et diplom som heller ikke er sikkert tidfestet, men som må være fra perioden 1505-1511.<ref> D.N.14, nr. 239
http://www.dokpro.uio.no/perl/middelalder/diplom_vise_tekst.prl?b=12121&s=n&str= </ref>
:Et forbehold må derfor taes i forhold til når han nevnes første gang som sogneprest i Hede

*(?)'''Martinus'''

:Nevnes uten årtall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>

*(?)'''Jonas'''

:Nevnes uten årstall og kildehenvisninger av Tunæus.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926),Side 319 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>

*'''Mogens Jonssønn'''
: -1548-

:Nevnes dette året av Tunæus, og med henvisning til ”..ett permebref, som på Tunæi tid fanns hos bonden Sven Knutson på Hede….” <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>

*(?)'''Olav(Olaus)'''

:Nevnes av Tunæus her som sp, men uten årstall og kildehenvisning. <ref> > L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 Enligt traditionen lär han ha haft »profetisk anda». Med hänsyftning på den påbörjade grufdriften vid Åreskutan skall han yttrat: »När grå kon kalfvar, så blir mycken dyr tid». Sista söndagen han förrättade gudstjänst och begrafning hade han andäktigt bedt Gud vara honom nådelig, som härnäst afled i församlingen, och innan nästa söndag var han död. (T.) [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref>

*'''Peder Anderssønn'''
:Kjent –1587-1611-
:Sogneprest i Hede -1587-1611-

:Kilden som refererer Peder Anderssønn som sogneprest i Hede, er nevnt av Bygden, der det henvises til tre diplomer, fra 1587, 1590 og 1604.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320:
Genom permebref från 1587, 1590 och 1604, af hvilka 2:ne funnos hos Pär
Engelbrechtsson i Funesdalen och ett hos Sven Knutsson på Hede, har
Tunæus bestyrkt hans verksamhet här under dessa år. I Sten Billes register
för år 1604-05 förekommer bland domssaker, att Peder Joensson
i Vindall (Vemdalen) pliktade 5 daler »for hannd stack her Peder der sammasteds
i armen med en knif». Vid den svensk-danska Baltzarfejden
år 1611, då isynnerhet Hede socken blef sköflad af svenskarna, och kyrkan
afbrändes, mistade äfven herr Peder Andersson hus och gård, hvarför han
måste flytta till Trondhjem med hustru och barn och där en lång tid
lefva i elände. Kon. Christian IV befaller 13 maj 1613, att herr Peder
skall förordnas till khde i Ragunda i st. f. den förrädiske herr Severin
Petrejus, som i samma bref erhåller sin afsättningsdom. (Norske registraturer
4 s. 494.) Se vidare Ragunda. Digital versjon: [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] </ref> Han nevnes i diplom fra Hede i 1602.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 82.</ref> Peder Anderssønn undertegner fullmakten til hyllingen av prins Kristian i Oslo i 1610.<ref> Aktstykker til de norske stændermøders historie 1548-1661 bind I, side 128 (1910/1917).</ref> Han tok i 1613 over som sogneprest i Ragund etter den ”foræderske” Hr. Severin Petrejus i Ragund. Det fremkommer også at Hr. Peder hadde måtte flykte fra svenskene i 1611, og hadde rømt til Trondheim med sin kone og barn.<ref> NRR IV, side 494/495. [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg4&sideid=249&innhaldid=2&storleik= ] </ref> E.Modin kaller han Peter Tunæi Krøn.<ref> E. Modin side 139 (1911 utg) </ref>

*'''Anders Olssønn'''
:Kjent –1617-1642-
:Sogneprest i Hede -1617-1642-

:Han nevnes første gangen som sogneprest i Hede i 1617.<ref> Brevet fra 1617, og to andre, fra 1623 og 1630 fantes i sin tid hos Per Engelbregtson i Funesdalen. Opplysningen fremkommer hos Oddvar Grønli:Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 . Grønli har her henvisning til Hans Jonsson Tunæis prestekrønike.</ref> Anders nevnes ellers som sogneprest i Hede i 1623,<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 120.</ref> i 1633, <ref> NRR VI, side 482 [http://da2.uib.no/cgi-win/WebBok.exe?slag=lesside&bokid=riksreg6&sideid=243&innhaldid=2&storleik=]
</ref> og i 1635.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 45, i en påskrift på et brev fra 1579.</ref> I 1627 nevnes han i domboken, da noen bønder i Lit i Jemtland hadde nektet han skyss.<ref> Jämtlands domböcker och Landstingsprotokoll.Bd.I. Jämtlands domböcker 1621-1628 (1933).</ref> Han eide en part i Fyraas i Hammerdal i 1624.<ref> Oddvar Grønli Til prestesoga for Jemtland og Herjedalen, NST 10 (1945), side 202 med henvisning til Odelsjordeboka for Jemtland 1624.</ref> Kan hende er det hans enke, som omtales i et svensk brev i 1644, som presteenken på Hede, Hustru Else.<ref> Christer Kallin: Härjedalsbrev 1531-1645, side 145.</ref> Bygden opplyser ellers noe om de vanskelige forhold som Anders Olssønn kom til i Hede, etter at bygda og kirken var avbrent av svenskene i 1611, samt oppgir at Anders Olssønn brukte en gård i Vemdal, Vestre Bakke, og at han hadde en datter, Ingrid, som ble gift med den neste sp i Hede, ''Olav Jonssønn Blix''.<ref> L.Bygden: Härnösands Stifts Herdaminne.(1923-1926), side 320 [http://www.solace.se/~blasta/herdamin/hede.pdf] Anders Olsson (1617-42), troligen den första khden, som hitkommit efter Baltzarfejden. Sedan den gamla kyrkan med sina bastanta murar blifvit åter i ståndsatt efter branden, var det dock genom socknen förhärjande för sockneprästen hardt när omöjligt att lefva på gällets försvagade inkomster. Vi se af bevarade räkenskaper att samtliga kyrkor i Jämtland och Härjedalen (med undantag af Öfverhogdal) bidragit att åt denne och de följande kherdarna i Hede utgifva vissa belopp i penningar
eller däremot svarande spannmål, allt efter pastoratens storlek. Dessa bidrag, den s. k. Hedehjälpen, grundar sig närmast på ett bref af kon. Christian IV 19 febr. 1633, ställdt till landsherren Olof Parsberg och biskopen i Trondhjem, hvilket här nedan aftryckes. Sålunda uppbar herr Anders af Ovikens kyrka från 1626 till 1642 ½ daler årl. och af de mindre
kyrkorna hälften. Han arrenderade under flera år framåt en liten gård Väster Backe i Vemdalen.En dotter Ingrid, g. m. efterträdaren.</ref>

----

== Referanser ==

<references/>