Den norske adels stamtavleverk: Innledning (1989)

Adel Utgitt av Adelsprosjektet, redigert av © kane.benkestokk.teiste forlag (Tore Hermundsson Vigerust), Oslo 1988-2002.


Dette verket inneholder stamtavler over alle registrerte adelsslekter som har oppholdt seg i Norge. Kravet for å tas med er at vi kan koble minst 2 individ sammen genealogisk, enten som søsken, som 2 generasjoner eller som ektefeller.

Stamtavlene er ment å være ganske omfattende, i tabellform etter prinsippet "etterslektstavle". Alle de gitte biografiske og genealogiske opplysninger skal bygge på kildehenvisningene, enten ved henvisning til en eventuell utarbeidet Adelsmatrikkel, eller ved bruk av fotnoter. Ved noter bør disse for kontrollerbarhetens skyld plasseres på samme siden, f.eks. nederst i høyre spalte.

Det blir noen hundre tavler, ihvertfall mer enn 300, kanskje 400. Det er ikke hensikten å ta med antatt korrekte biografiske og genealogiske opplysninger hvis kildegrunnlag ikke har blitt stadfestet ved prosjektets kildeinnsamling. Stamtavlene skal utarbeides suksesivt i takt med det registrerte kildematerialet, og kan mangfoldiggjøres i daterte og nummererte versjoner, hvis dette kan ansees som praktisk gjennomførbart. Nøyaktigheten og kontrollbarheten skal være slik at de kan være autoritative, mens de samtidig pr. definisjon aldri vil bli fullendte.

 

Tekniske og redaksjonelle løsninger

- Stamtavlene med tabeller i en enkel grafikk er skrevet inn i et valig tekstbehandlingprogram.

- Det ville være ønskelig med gjengivelse av våpen. Dette kan vel skje ved at et godt bilde av våpenet scannes inn og deretter innlemmes i teksten.

- På stamtavlene vil de fleste voksne slektsmedlemmer få et tabell-nummer. Dette nummeret skal korrenspondere med nummeret nedenfor i dokumentasjonsteksten.

- I stamtavlene skal det tas med navn, tilnavn, første og siste beleggsår, setegårder, alle ekteskap og alle barn. Eventuelt ca. dødsår og fødselsår, men ikke alle belegg for et embete eller alle belegg forstrøgods.

- Til vurdering: om vi i venstre marg (f.eks.) skal ha en vertikal tidstabell.

 

Tidsinndeling

I dette utkastet til navneregister: her er det også tatt med noen slekter som må defineres som uadelige, med de vil bli gransket med publisert i Adelsprosjektets regi (eks. Gulsvik-ætten, Ringnes-ætten). En del slekter er fra høymiddelalderen, utdødd (lenge) før 1500, men vil bli medtatt allikevel. En del adelsslekter som innvandrer på 1600-tallet er også med, men ikke alle.

 

Danske og svenske forløpere

Danmarks Adels Aarbog, utgitt av Foreningen til udgivelse av Danmarks Adels Aarbog. Foreningen ble stiftet i 1882 (?). Årboken kom ut årlig i tiden 1882 til 1977 (?), siden regelmessig. De norske stamtavlene ble i hovedsak forfattet av E A Thomle og J H Huitfeldt-Kaas og Anders Thiset. DAA gis nå ut av Dansk Adelsforening.

Gustaf Elgenstierna, Den introducerade Svenska Adelns Ättartavlor. Med tillägg och rättelser (P. A. Norstedt & Söners Förlag, Stockholm), I (1925) - IX (1936).

Äldre svenska frälsesläkter, bind I (utgivna av Riddarhusetdirektion), Stockholm 1957-1989.

 

Litteratur om adelig stamtavlearbeid

Folke Wernstedt, Ur riddarhusgenealogiernas historia, Suomen Sukututkimusseuran Vuosikirja. Genealogiska samfundets i Finland. Årsskrift XXI, 1937 (Helsingfors 1937), s. 25-59.

Folke Wernstedt, Riddarhusets stamtavlor: Historik, läge, önskemål, Skrifter utgivna av Genealogiska Föreningen, 2, 1946. 29 sider.

Folke Wernstedt, Arbetet på den svenska adelns släkthistoria och Riddarhusets stamtavlor, Släkt och Hävd 1960, s. 141-156.

Riddarhusets genealogiska arbeten, Personhistorisk Tidskrift 51. årg., 1953 (Stockholm 1953-1954), s. 21-26.

Bengt Hildebrand, Om personregister, Personhistorisk Tidskrift 41 årg., 1941-1942 (Stockholm 1942-45), s. 157-176.

Hans Gillingstam, De svenska släktböckerna före Rasmus Ludvigsson, Släkt och hävd 1951 s. 209 f.

Hans Gillingstam, Den svenska adelns antagande av släktnamn, Historisk Tidskrift 84, 1964, s.

Hans Gillingstam, Den svenska adelns bruk av patronymika tilsammans med släktnamn, Personnamnstudier 1964 tillägnade minnet av Ivar Modéer, AS 6, 1965, s.

Hans Gillingstam, Genealogiska manuskrift från vasatiden och stormaktstiden som källor för svensk medeltidsforskning och äldre arkivhistoria, Personhistorisk Tidskrift 1974 s. 87-117.

Hans Gillingstam, Medeltidsgenealogi. Släkt- och personforskning förande svensk medeltid, Släkthistoriskt Forum Nr. 3/86, Årgång 5, s. 8-16.

Hans Gillingstam, Återblick på den svenska släktforskningens historia, Släkt och hävd 1987, s. 387-407.

Hans Gillingstam, Elgenstiernas "Ättartavlor" som källa vid studiet av äldre adligt namnskick, Studia Anthroponymica Scandinavica. Tidskrift för nordisk personnamnsforskning, Årgång 8, 1990 (Stockholm), s. 69-72.

Pontus Möller, Släkt och Hävd

Et finsk forbilde finnes i J Ramsay's standardverk Finlands frälsesläkter intill stora ofreden (Helsingfors, 1909-1916).

 

Tysk og nederlandsk litteratur

Tyske verk: oppdelt etter ulike kriterier i seriene Gothaisches genealogisches Taschenbuch og Genealogisches Handbuch des Adels.

Europäische Stammtafeln. Stammtafeln zur Geschichte der Europäischen Staaten. Begründet von Wilhelm Karl prinz zu Isenburg, fortgeführt von Frank Baron Freytag von Loringhoven.

Neue Folge, Herausgegeben von detlev Schwennicke.

Band I (Marburg 1980). Band II 1984. Tafel 97-99. Die Nachkommen von König Gorm dem Alten von Dänemark. Tafel 100. Die Könige von Dänemark 1157-1412. - til og med T 117.